Lightspa
Ljusbehandling är:
Daglig schemalagd exponering
i klart, artificiellt ljus.
Historia
De första studierna av ljusterapi som behandlingsform genomfördes i början av 1980-talet. Därefter har många studier genomförts, som visat att ljusterapi är ett effektivt sätt när det gäller att behandla säsongsrelaterad nedstämdhet.
Hur går det till?
Ljusterapi utförs vanligtvis med hjälp av ett eller flera fullspektralysrör,
som reflekterar och sprider ljus på vita ytor.
För att bra effekt ska uppnås behöver
jusstyrkan (luxtalet) vara över 2500 lux.
Man har undersökt hur olika luxtal kan kombineras
med exponeringstid för att nå bästa resultat.
Både exponeringstid och ljusintensitet är viktiga ingredienser.
Att sitta i 2500 lux ljus i två timmar
har jämförts med att sitta 30 minuter i 10 000 lux.
Vad händer med oss när vi får för lite ljus?
Människokroppen behöver ljus för att fungera. Under vår och sommar är det tillräckligt med ljus runt omkring oss för att vi skall må bra och ha perfekt fungerande biologiska rytmer. Melatonin är ett sömnhormon som är livsnödvändigt. Det behövs i kroppens helande, läkande och uppbyggande process, som pågår under natten då vi sover.
På morgonen ska kroppen vakna. Melatoninproduktionen måste då minskas och det sker när vi får tillräckligt med ljus in i ögat. Det krävs mer än 2500 lux i belysningsstyrka för att avbryta tallkottkörtelns melatoninproduktion.
Hur mäter man ljus?
Ljus mäts i lux (lx) som är styrkan på ljusflödet som träffar en yta.
En lux motsvarar den mängd ljus, som ett brinnande stearinljus alstrar på en meters avstånd.
Hemmets allmänbelysning ligger mellan 50-500 lux medan ljusmängden utomhus en solig sommardag är runt 100 000 lux.
Tallkottkörteln, belägen ovanför mitthjärnan, är en mycket ljuskänslig körtel. Mycket ljus in i ögat håller ner produktionen av melatonin och gör så att vi kan fungera normalt under dagtid, då vi vanligtvis behöver vara pigga och alerta. Får vi inte tillräckligt med ljus i ögat fortsätter melatoninet att produceras under dagen. Då blir vi trötta och orkeslösa.
Hur mycket ljus du behöver är individuellt. Det gäller att hitta vad som passar bäst utifrån sitt eget individuella livsmönster; familjebild, arbetstid och sömnbehov.
Vet man när vintertrötthetssymptomen brukar börja framträda, bör du starta din ljusbehandling i god tid. Är du vanligtvis tröttast i december, är det dags för dig att börja behandlingen två månader tidigare för att inte tappa din ljuskondition. Hitta din egen rytm. Den är helt olika från person till person.
Hur påverkar ljuset oss?
- Människor har olika stort ljusbehov.
En del är extra känsliga för ljusförändringar under höst och vinter.
I takt med att ljuset återvänder på våren blir de piggare. - Ljus påverkar hela systemet.
Med ökat ljusintag mår människan bättre.
Man sover bra, får en bättre dygnsrytm, orkar mer
och håller sig friskare med hjälp av ett ökat immunförsvar.
Samtidigt ökar koncentrationsförmågan
och det blir lättare att fokusera tankar och uppgifter. - Regelbunden motion och en hälsosam kost
utgör en grundläggande del av vårt välbefinnande.
Vissa forskningsrön visar att ljusbehandling bäst tillsammans med motion.
Om man så önskar kan man till exempel placera dagljuslampan i närheten av en motionscykel. Dagljusbelysning på gym och i träningslokaler skulle alltså vara en god idé. - Forskning har påvisat ljuset sbetydelse för psykiskt välbefinnande.
Det har därför varit nödvändigt att finna ersättning
för det naturliga ljuset under årets mörkare del.
Vad är SAD?
SAD betyder Seasonal Affective Disorder,
ett annat namn för säsongsrelaterad depression.
SAD är den typ av depression som inträffar varje år under den tid då ljuset avtar.
Personen mår bra under våren och sommaren,
men under hösten och vintern uppvisas klassiska och specifika symptom
såsom onormal sömnsvårighet etc. (se nedan).
Som första symtom på ljusbrist kan man:
- Känna sig trött och orkeslös
- Vara på dåligt humör
- Ha svårighet att koncentrera sig
- Ha huvudvärk
- Ha liten eller ingen lust att gå utomhus eller att aktivera sig
Fortsatt ljusbrist kan i förlängningen ge upphov till:
- Sömnrubbningar
- Ökad aptit och viktuppgång
- Försämrat immunförsvar
- Minskad sexlust
- Avtagande socialt liv
Vilka behöver ljusterapi?
Till ljusterapirum kommer i huvudsak patienter med höst och vinterdepressioner. Man tror att 2-4 % av befolkningen lider av årstidsbunden depression. Det finns en familjär ärftlighet för benägenhet att utveckla höst och vinterdepressioner. Vissa personer drabbas värre än andra. Av dom ljusbehandlade patienterna är tre fjärdedelar kvinnor.
Vilken tid på dygnet är bäst?
Behovet varierar från individ till individ. Att ljusa direkt på morgonen eller under förmiddagen är effektivast för de allra flesta, eftersom ljusterapin avbryter produktionen av melatonin. Det är inte rådigt att ta ljusbehandling efter klockan 21. Även om man reagerar olika på ljus kan mer känsliga personer ha svårt att somna efter ljusterapi som tagits sent på kvällen. Självklart måste du här väga in om du har en annan dygnsrytm, om du är mycket kvällstrött eller vaknar ofta för tidigt på morgonen kan det vara på sin plats att sitta en stund i ljuset även senare på kvällen. Du som arbetar i skift kan med fördel njuta av en timmes ljusterapi före arbetspasset på kvällen.
Hur snabbt ger ljuset effekt?
Det går mycket snabbt, oftast märker man effekten redan efter en vecka. För somliga kan det ta längre tid, men efter ett par veckor minskar symptomen eller försvinner helt.
En gång eller regelbundet?
Och hur länge kvarstår effekten?
Vanligtvis börjar man med två veckors behandling. Den bästa effekten uppnås om man behandlas regelbundet, så länge man känner av sina symptom. Då slipper man så småningom symptomen helt och kan då hoppa över en dags behandling nu och då. Använd dig av regelbundenhet för att slippa återvända till nedstämdheten. Ge dig själv underhållsbehandling en till tre gånger i veckan under den mörka perioden. Då slipper du få tillbaka symptomen. Hitta din egen rytm. Vår kropp kan varken lagra ljus eller melatonin, vilket gör att symptomen kommer tillbaka efter 2-3 veckors uppehåll. Därför är det viktigt med regelbunden behandling.
Kan det ge biverkningar?
Alla vet att man inte bör titta direkt in i solen. När det gäller ljusbehandling så förekommer ytters få biverkningar. Känsliga personer kan i början av ljusbehandlingen få symptom som huvudvärk, insomningsbesvär eller irriterande ögon uppstå. Dessa symptom avtar sedan man blivit van vid lampan. Om ögonen har svårt att vänja sig vid starkt ljus kan det bero på åldersrelaterade besvär, såsom försvagad syn. Personer med gråstarr bör inte ta ljusterapibehandlingar. Om man äter medicin, som kan framkalla ljuskänslighet, ska man självklart inte ljusa så länge som man tar medicinen. Har man någon form av känslighet eller sjukdom bör man givetvis konsultera en ögonläkare innan man påbörjar någon ljusbehandling.
Det vi kallar ljus =
Elektromagnetisk strålning av olika våglängd.
- Synligt ljus har en viss våglängd och kan ses av ögat.
- Ögat uppfattar våglängder mellan 400-800 nanometer (nm)
som ett spektrum av färger; violett, blått, grönt, gult, orange, rött.
- Ljus med 10-400 nm kallas ultraviolett ljus (UV-strålning)
och ljus med våglängderna 800 nm-100 000 nm kallas infrarött ljus.
- Om ögat träffas av alla våglängderna samtidigt upplever vi vitt ljus.
Ljusbehandling är mer accepterat idag
Ett ökat intresse för välmående sprider sig o samhället. Vikten av att sova gott, äta rätt och röra på sig är sedan länge känt. Folk är mer medvetna idag, även om man inte alltid lever därefter. Vi börjar även bli medvetna om ljusets betydelse för välmåendet. Varje höst är det reportage i tidningarna och TV om hur man kan ljusa för att må bättre. Ljusterapi har gått från sjukvård till friskvård. Om du känner dig hängig på vinterhalvåret ska du veta att du inte är ensam. Många av oss nordbor känner av den minskade ljusmängden och drabbas av vintertrötthet under den mörka delen av året. Men det går att göra någonting åt problemet!
